hej igen.
Jag vill säga att mycket har hänt. Säger jag det flyr jag sanningen och hamnar för långt bort.
Vaknade just av syrebrist. På något sätt lyckades jag hålla andan i sömnen. I öronen hade jag min ipod och jag hörde hur Thåström om och om igen sjöng fan. det är så det känns, fan. Jag hatar att vakna sådär, av en tanke, som väcker tusen till. På natten blir allt för svårt. Jag saknar det jag aldrig haft och jag saknar det som en gång var. hej och välkommen till mitt ångestladdade liv. det här är ett inlägg som blir så där lite jobbigt, ett sådant jag antagligen kommer vilja radera imorgon, i dagsljus, då allt ses ur en annan vinkel. Fast just nu vet jag inte skillnaden på dag och natt, det är samma tankeversamhet som får mitt inre att skrika. Inatt känns mycket jobbigt. Inatt citerar jag lillebror " Är det här allt som blir så dör jag"
synd bara att döden är så skrämmande.
2 kommentarer:
Hahah MAtilda, jag vet att du tycker det är HEMSKT att jag typ läser denna bloggen ibland. Men var det inte du som kallade mig emo? ;) <3 Haha. Nej men Matilda... Det låter helt deprimerande dethär.. :/ SKriv av dig om något kul som händer ibland :D Typ som när Suss tog studenten, jag läste det :) Det var fint. Ha det så bra.. Dröm söta drömmar pussgurka:) Och lycka till med gymnasiet! <3<3<3<3<3<3<3 ELIN A. 4ever!
-Happy thoughts!
Matilda det känns jobbigt att läsa din blogg. För du verkar så himla nere och det är absolut inte sån du är när man är med dig. Och jag saknar dig och jag vill bara rycka upp dig från det där mörka stället där alla tankarna kommer ifrån vill göra något men jag är för långt bort för att kunna hålla om eller dra upp. Och jag vet döden är skrämmande.
Skicka en kommentar