tisdag 6 januari 2009

Håll tillbaka det, snälla. Andas in, ut, in, ut. Ont i kinden av de krampaktiga betten.

-Snälla lugna ner dig.

Och det är där det alltid brister. Med orden om att ta det lugnt. Glaset som för en stund sedan befann sig i handen ligger i vassa skivor på golvet. I kinden finns det ett hål. Det svider. Det som så mycket mer. Allt svider.

Var finns det vassa när man behöver det? Nej. inte den tanken.
Rinnande tårar och andetag som inte kan ens fylla halva lungorna. Ingenting spelar någon roll. Ingenting.

där, precis där vore det skönt om allt bara kunde ta slut.
eller att det gick att lyssna på de fyra orden.