oj min emoblogg. Verkligen. Men den behövs ibland. Ikväll känns allt bara konstigt. Jag vill bara berätta som det är, vad som händer, men det gör jag inte. Inte för någon direkt. Rädd för reaktionerna, eller inga reaktioner alls.
Det jag vill mest just nu är att fly. Flykt kanske aldrig har hjälpt men jag känner att det är dags för en paus. Det kommer antagligen inte hända. För feg för det, som för det mesta. Hade inte tänkt att skriva här mer. Vet inte varför jag gör det heller. Lästa bara lite gamla inlägg och visste inte om det var meningen att jag skulle le åt dem? Kanske. Jag gjorde nog det.
Gud vet inte ens vad jag har skrivit här nu, men då är det väl som vanligt då. Att jag inte vet längre.
