Vi lever i drömmen

Och alla är inte alltid det man tror de var. Ett lugn kommer med tanken. För även om det denna gången gjorde mig besviken så vet jag att det andra gånger kommer kännas bra. Det som sägs måste nog trots allt vara sant. Ingen är perfekt.

Och idag har jag varit med Josefin.
Josefin som lite lyfter fram mitt gamla jag igen. Den som lite har försvunnit. Personen som älskar att vara hemma, läsa böcker, pilla med växter, fixa mitt rum. Jag saknar att tycka om det på samma sätt nu.

Hur allt bara blev stress. Paniken som kom av att bara vara hemma. Hur jag började känna mig så ensam, fast jag bara var själv för stunden.

Många av känslorna försvinner när man träffar Josefin. Som skapar något slags lugn som behövs nu.

Och det känns bra. Idag plockade vi världens vackraste blommor.